Tankar i förnatten.
Samtidigt som man hela tiden viker av, viker undan, håller sig borta.
Jag vet det, att jag är svår att komma inpå.
Lite trasiga och knasiga....
Om nu nån minns barnprogrammet Trasdockorna och vinjetten. Det är lite så jag känner mig just nu. En del i ofas vilket nog beror på flertalet faktorer. Det får vara ok att också vara i ofas ibland, det kanske inte än någon större katastrof. Men själen skriker jag behöver en veckas vistelse eller kanske mer i en stuga i skogen, få bomma in sig och stänga världen ute en stund.
Kommentarer
Skicka en kommentar